Löparklubben LK Gränslöst | Ledare: Gränslöst, men även kravlöst. Kan en förening vara öppen för alla och sakna geografisk punkt?
17555
bp-nouveau,post-template-default,single,single-post,postid-17555,single-format-standard,tribe-no-js,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-theme-ver-7.6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive,no-js

06 jun Ledare: Gränslöst, men även kravlöst. Kan en förening vara öppen för alla och sakna geografisk punkt?

LK Gränslöst startas
När vi skulle starta upp LK Gränslöst så såg jag initialt till att kolla intresset bland vänner/bekanta. Hade intresset inte funnits där i början så tror jag inte att LK Gränslöst funnit idag. Jag tror att det är viktigt att ha en grund att bygga vidare på och för oss har det dessutom gått smidigt då vi varit många som brunnit för löpning. Dessutom har flera haft kunskaper och talanger som kommit väl till pass vid uppstarten.

Gränslöst, men även kravlöst
Men hur har vi då gjort för att lyckas växa och att på en relativ kort tidsperiod bli en så utbredd och etablerad förening med medlemmar fördelade över hela Sverige? Många har såklart kommit till via personliga kontakter med redan befintliga medlemmar. Blir väl automatiskt så att om man är involverad i någonting man tycker är bra så blir man en god ambassadör, pratar om det och sprider det på så vis till sin omgivning och hittar då folk med liknande intressen som vill vara med. Men jag vill även tro att vi lyckats växa eftersom vi just valt att vara en öppen gränslös förening (vilket även klubbens namn pålyser) men också för att vi är aktiva och syns i nya sammanhang som exempelvis sociala medier.

Jag är övertygad om att en förening som är aktiv och attraktiv har mycket gratis i sin medlemsvärvning och att mottot ”vi finns, vi syns och vi hörs” kan vara det enklaste sätet att rekrytera nya medlemmar. Som nystartad förening i dagens samhälle ska man vara lättillgänglig på flera olika arenor och finnas på ställen vi besöker i vårt vardagliga liv. Om man är man öppen som förening och visar tydligt att alla är välkomna utan några motkrav så kommer fler att bli intresserade att gå med. Har man bara ett gäng som är villig och brinner för föreningen så brukar de nödvändiga uppgifterna lösa sig, och oftast brukar då fler erbjuda sig att hjälpa till, vilket är lättare om man får välja det själv utan att bli tvingad till det.

Sveriges föreningsliv är unikt i sitt slag.
Överallt i vårt avlånga land finns det föreningar och organisationer som samlar människor med gemensamma intressen under organiserade former. Detta är någonting som vi ska vara rädda om och aktivt arbeta för att bevara. Men då anser jag också att föreningslivet måste utvecklas tillsammans med det övriga samhället. Dagens samhälle ser inte ut som det gjorde för 100 år sedan medan föreningslivet i mångt och mycket är relativt oförändrat.
Detta är kanske det Svenska föreningslivets största utmaning då man de senaste åren har läst om ett minskande engagemang och om ett föreningsliv i kris som har svårt att locka nya, framförallt unga medlemmar. Detta samtidigt som det traditionella föreningslivet utmanas till viss del av olika former av digitala rörelser och gemenskaper på internet. Då är frågan hur gör vi föreningslivet attraktivt och meningsfullt igen? Hur får vi en löparklubb att bli så intressant och attraktiv att människor blir intresserade och blir medlemmar i ett samhälle som präglas av individualism och tidsbrist? Jag tror att svaret är en kravlös, inkluderande och lättillgänglig tillhörighet.

Längesedan konditionsidrott var så populärt i Sverige
Här upplever jag att LK Gränslöst ligger helt rätt i tiden och anser inte att en föreningsgemenskap måste begränsas av en geografisk tillhörighet så som de flesta föreningar har sett ut historiskt. Genom att erbjuda en gränslös föreningssamhörighet så exkluderar vi ingen utan alla har möjlighet att bli medlemmar i föreningen oavsett var man är bosatt, vilken ålder eller ambitionsnivå man har – alla får vara med och alla är välkomna i gemenskapen. Detta är ett tankesätt kring föreningsliv som känns nytänkande, spännande och attraktivt. Jag tror att detta är ett tänk kring föreningsliv som kommer att bli allt vanligare i framtiden och som många upplever som lockande och intressant.

Det finns otroligt många människor som idag motionerar och håller igång. Det var längesedan konditionsidrott var så populärt i Sverige som det är idag. Trots detta så står majoriteten av dessa motionsutövare utanför en förening. Detta är synd då man oftast går miste om en härlig gemenskap med folk som delar ens intresse. Att man väljer att stå utanför föreningslivet tror jag dels beror på att man förknippar det med en massa ansvar och krav på saker man måste göra och prestera för att få vara med. Har man då fullt upp med annat i livet så blir man då skrämd att lägga på sig mer saker i sitt redan fullspäckade livsschema. Exempel på detta kan vara träningstider som ska passas in i ett redan fullspäckat veckoschema, lotter eller annat ska säljas, att man förväntas ställa upp och vara funktionär vid föreningens arrangemang, delta i tävlingar, ta på sig olika ansvarsområden, ha olika uppdrag som exempelvis i föreningens styrelse etc. Jag tror att detta gör att färre i dag drivs av att vara medlemmar i en förening. Man vill gärna delta i verksamheten, men man vill ha ett mer spontant och flexibelt engagemang som man själv kan styra över.

Här anser jag att vi har en viss fördel i och med att vi inte några lokaler eller områden att se över och sköta som flera andra föreningar. Detta innebär även att vi inte har stora kostnader som vi måste finansiera med höga medlemsavgifter utan vi har medvetet försökt hålla nere våra medlemsavgifter för att alla ska ha råd att vara med. Vi anser inte att medlemsavgiften ska bekosta annat än kostnader som är måsten för föreningen. Dock får man istället stå för anmälningsavgifter och dylikt själv i samband tävlingar.

Resultat och prestationer ska inte vara det primära målet med föreningsgemenskapen
Många tror och upplever att de måste prestera och vara på en viss nivå för att ”platsa” i en förening. Detta är oftast helt fel då de flesta föreningarna inte har några som helst nivåkrav för att vara medlem, men hur ska man visa att så faktiskt är fallet? Vi i LK Gränslöst vill medverka till att möjliggöra löpning och föreningsliv för alla. Det viktigaste i LK Gränslöst är gemenskap och löparglädje. Visst gläds vi när våra medlemmar lyckas prestera goda resultat, men det primära målet är inte att synas högt upp i resultatlistor utan att samlas kring det gemensamma intresset som löpning är och sprida löparglädje.

I det här sammanhanget tror jag att det är viktigt att som förening visa på och lyfta fram olika medlemmar och genom det visa på föreningens bredd, så att folk utanför inte bara ser de som presterar resultat på elitnivå, utan även de medlemmar som kämpar med egna mål. Detta är något vi i LK Gränslöst arbetar mycket med och som vi likt många andra föreningar har en bra bit kvar att jobba med. Men vi arbetar aktivt med att synliggöra bredden i vår förening eftersom det är grundfundamentet i vår förening och det är någonting som vi är stolta över och vill värna om. En konkret sak som vi har är att lyfta fram olika personer varje månad i ”månadens medlem” via vår hemsida och våra sociala medier.

Famtida utmaningar
Jag menar verkligen inte att vi som förening på något sätt är felfritt utan vi har saker att jobba på och där vi kan utvecklas, t.ex. hur vi ska få de medlemmar som inte känner någon i föreningen att ändå känna att de är en del av gemenskapen samt hur vi som förening kan bli bättre när det gäller integration. Hur ska vi få människor från andra kulturer att våga söka sig till våran förening och bli en del av vår gemenskap. För jag hoppas och tror att vi ska få växa både till antal och gemenskap med tiden.

 

Jakob Olars
Klubbordförande LK Gränslöst

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.